Händer inte mycket nu om dagarna, det rullar på med plugg och träning. Vaknade däremot i förrgår och HÖR OCH HÄPNA: jag börjar bli sjuk igen! Oväntat. Sökte på nätet (som man alltid gör när man vill veta hur allvarligt det är) och har tydligen alla symptom för krupp, så.. så kan det gå! Klart tror man att man har det också efter det. Dagen har varit bra, men fin fika med bra vän och dans.Vi behövde det efter dagens samhällslektion.
Vi kollade på en film, eller en dokumentär, om kriget och bombningarna i Gaza. En dokumentär som visar mer än andra brukar, just för att vi ska reagera och förstå hur illa det är. Blev otroligt berörd, nästan halva klassen satt med tårar i ögonen och resten satt mållösa när familjer splittrades och dog. Det filmades döda, brända kroppar och man fick se när bomber slog ner och hur liv förstördes. När filmen var slut kändes det som att all tro på mänskligheten var borta och som att det aldrig funnits något som hette lycka. Men det är saker som händer så ofta, men som vi blundar för eller inte får se. Vi kan inte ens föreställa oss hur illa det är. Alla problem vi har blir plötsligt så obetydliga och ynkliga. Vi är giriga och själviska som inte inser vilken tur vi har och hur lyckligt lottade vi är som får leva och må bra med våra familjer och vänner. Vi behöver öppna ögonen och agera, det är på tiden. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, eller hur? Och därför har jag tänt en stjärna på
Räddabarnen. Gör det du med.
Hoppas ni får en bra kväll och ta hand om varandra.
PUSS
