jag saknar hur det var.

Okej, det kan inte bli mer vår nu så det får gärna bli sommar när det ändå håller på. Saknar sommaren, eller saknar sommaren för 2 år sedan. Det var bara vi, vi behövde inte ens fråga vad vi skulle göra nästa dag för vi visste. Det var den bästa tiden jag haft hitills i mitt liv. Aldrig har jag haft en så bra sommar med dom bästa människor man kan hitta. Vi var väl inte på dom stora festerna, eller på dom största händelserna, men de gjorde ingenting för vi hade varandra och det var med varandra vi hade det som roligast.

Jag saknar alla gånger vi trängde ihop oss allihopa i en och samma säng och kollade på en skräckfilm. Jag saknar alla sommarkvällar när vi var ute och bara va, vi gjorde ingenting speciellt. Jag saknar hur vi lyssnade på när ni brukade spela musik och vi andra satt och lyssnade. Jag saknar hur vi på dagarna gick ner till badet och badade och hade kul. Jag saknar hur det var.

Nej, det blir nog aldrig så igen, de flesta har förändrats eller flyttat. Men jag skulle göra vad som helst för att uppleva den där sommaren bara en gång till. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra den här sommaren... jag har inget planerat eller ingen aning om vad jag vill göra heller. Hoppas jag iallafall får några dagar i sommar med er. Det skulle vara mer värt än någonting annat.

Jag saknar er ♥

Oviktigt

Hade nationellt prov i matte B idag... va kanske inte så svårt men sitta där i flera timmar utan rast var väl inget jag skulle planerat in när det är sol ute. Jaja, kom hem vid tolv och sov en stund. Inte lite trött! Solen vägrar ju vara framme nu bara för att jag har slutat så det blir väl inte mycke mer sola idag men jag har iallfall en dryyyyg träningsdagbok att skriva klart så är väl bäst jag börjar med den... skjuter på det hela tiden. Hade iallafall bästa dagen med Johanna i fredags så tänkte jag skulle lägga upp lite bilder. Puss på dagen och massa puss på henne!

Onödigt.

Vaknade av att det åskade, dog lite. Hatar när det åskar och gjorde allt för att kunna somna om så jag slapp höra det men ingenting funkade så 08.32 gick jag upp och kollade på Hajar som hajar istället. Hej tönt!

Il pleut dans mon coeur comme il pleut sur la ville,

quelle est cette langueur qui penetre mon coeur?

Onekligen väldigt passande idag, slutar aldrig regna. Ikväll blir det modellfoto med bästa Johanna på The Studiooo, can't wait! Har däremot ingen aning om vad jag ska ha på mig men det visar sig väl, fast man ska ha tre ombyten så det kan bli lite svåårt. Hm, aja det löser sig. Nu ska jag kolla klart Big Stan (älskar filmen!!) och sen sova i typ hundra år.

Ingenting.

Okej, jag har hamnat i nåt "kollafilm-stadie" som jag inte kan komma ur. Min mage gör ondare än vanligt på grund av att jag stressar sönder och tänker för mycket på allt men håller det för mig själv eftersom jag VÄGRAR åka tillbaka till läkaren en gång till. Det känns som det mesta bara är fel nu. Jag vet inte vad jag vill eller vad jag gör och jag vet inte vem som faktiskt finns där och stöttar mig, har bara allmänt svårt att lita på folk nu. Fråga mig inte varför. Jag har tröttnat på dig och att du lurar mig hela tiden och får mig att må dåligt. Eller du får mig inte att må dåligt först, du kan göra min dag med bara några ord men du kan förstöra den lika lätt med en handling. Du vet att jag har så svårt att sluta, så varför får du mig att börja igen? Jag har så mycket jag skulle kunna säga till dig men vem gör sånt egentligen? Inte jag iallafall. Jag skriver låt efter låt om allt men det enda som skulle hjälpa var att du hörde den. Nu blir det bara en massa ord och det enda jag gör är att slösa på papper och pennor. För jag menar, hur dumt skulle det inte vara att sjunga för dej? Nej aldrig! Klart man kan spela upp för fler, men ingen skulle förstå, inte du heller. Hur skulle du förstå att det var dig jag sjöng om? Att varenda ord och ton handlade om dig. Nu känner jag mig bara mitt uppe i ingenstans och vet inte vad jag håller på med.