Vildavlar blommar på en äng,
som någon drömt om för längesen
Någon har vilat mot den stenmur,
som nu ger mig stöd
Någon har suttit här nånstans
lycklig som jag när framtiden fanns
Någon har gråtit av förtvivlan,
kärleken var död
Sjungit i sin nöd, det ger mig tröst ännu
Det finns en stig uti min skog
där nån gick först som kanske förstod
Någon som älskade att leva
fast för längesen
Någon har vilat här nånstans
och varit glad för allting var hans
någon har gråtit i förtvivlan, kärleken var död
sjungit i sin nöd, det ger mig tröst ännu
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar