Har du någon gång gjort ett så stort misstag som du inte kan göra någonting åt. Man vet att skuldkänslorna alltid kommer ligga och göra ont någonstans inom dig. Jag vet nu hur det känna att ha ingenting. Det är som att försöka ta i något som inte finns. Man sträcker sig efter det och man ser det men man känner det inte. Jag vill inte vara här, aldrig mer. Aldrig har någonting gjort så ont som nu, jag vill bara gräva mej ner flera meter under marken för det är ju där man hamnar till sist iallafall. Och jag har ingenting över marken att leva för, så varför stanna? Lyckas jag inte gräva mig ner vill jag bli liten igen. Det största problemet man hade var att man inte fick den leksak i affären som man ville. Då sårade man aldrig någon, inte mer än att man någon gång råkat kasta sand på nån...
Förlåt hjälper inte, ingenting hjälper. Jag kan bara vänta på att tiden går men ja kommer aldrig bli lika glad, för det finns ingenting som gjort mig så glad som du. Jag börjar le bara av tänka på något vi gjort eller något du sagt. Du är den enda som nästan alltid funnits där och jag svek dig. Jag vet att jag inte ska prata om hur det känns, för det vet du mer. Jag vill bara att allt ska vara över och som det var tidigare och jag skulle aldrig göra om ett misstag som det här igen. Jag skulle aldrig göra om ett misstag nära dig. Jag kan bara hoppas att allt vi varit med om tillsammans, betyder lika mycket för dig som för mig, så det inte är värt att slänga iväg flera års vänskap för det här. Vi har mycket mer än halva vårat liv kvar och lika många roliga ögonblick kvar. Jag vill inte dela dom stunderna med någon annan i hela världen för stunderna med dig är ovärderliga. Jag vet att du vet hur jag känner, jag vet det. Nu är det upp till dig hur mycket ett minne betyder för dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar