En liten sammanfattning från lördagskvällen. Så bra så var det, men kan det bli dåligt när man har vänner som jag? Tror inte det. Puss vad jag älskar er!<3

Här tror jag dom skippat utklädnaderna men gör ju inget, finast så!



Får panikångest attacker för jag har "fel" mobil. SKULLE TAGIT DEN ANDRA, OMG KAN INTE BYTA. *GRINAR* UUUÄÄÄÄÄ - typ så är det. Idealiserar ALLT med en Iphone nu.
Nuså, nu ska jag nog allt ta tag i lite saker som alla miljarder läxor t.ex. Lite motigt med tanke på huvudvärken och att man ständigt mår illa, är förhoppningsvis inte hemligt gravid!
Vaknade med en bakiskänsla som tog kål på mig litegrann och dödade lite av den där peppkänslan man ska ha idag. Den man skulle ha hela veckan. Febern kom och hälsade på någon timme senare också. Men jag sätter den ena foten framför den andra, tar mig dit jag behöver bara för att inte låta febern vinna. Min stannar.i.sängendagar. -spellista har gått om och om igen hela dagen och jag har tänkt tusen gånger att ta mig an läxorna som ligger och stirrar ut mig en bit bort, bara väntandes på att få förstöra min dag. Ignorerar nog dom en stund till.
Idag kom jag på mig själv att ha i honung i mitt te. Låter obetydligt jag vet, men jag har ALDRIG i honung i mitt te. Jag bryr mig inte om jag går runt själv en stund på stan, jag känner mig glad ändå. Och jag ler större än någonsin när jag möter gamla kompisar som jag inte sett på år. Framför allt är jag lycklig för alla andras skull och det inte emot att gå upp halv6 en morgon och bege mig till skolan. Det är okej nu, jag är okej. Mer än okej.
Skulle bara vilja säga tack nu, tack till alldeles oförtjänt bra vänner och även till två jag inte ens känner men som har gjort allting tusen gånger bättre. Så många gånger tack till er. Jag har fått tillbaka den där känslan som inte funnits på så länge. Äntligen är den tillbaka.